Pressmeddelande 06-09-2019 kl. 10.00
I Finska viken är områdena med syrebrist större än förra sommaren. Områdena med syrebrist i Östersjöns huvudbassäng är ungefär lika stora som hösten 2018, då Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppskattade att de var större än någonsin tidigare. I Bottenhavet och Bottenviken är syresituationen bra precis som i fjol, visar Finlands miljöcentrals uppföljningsresultat från den gångna sommaren.
Havsforskningsfartyget Aranda och fartyget Kala 6, som i år använts för uppföljning vid kusten, har återvänt från sina forskningsresor i augusti. Under resorna undersökte Finlands miljöcentral SYKE eutrofieringen, bottnens syresituation samt förändringarna i plankton- och bottendjurssamhällena. Till SYKEs forskningsområde hör den nordöstra delen av Egentliga Östersjön, Finska viken, Skärgårdshavet och Bottniska viken. SYKE har dessutom haft tillgång till Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) senaste uppföljningsdata från Östersjöns huvudbassäng och den södra delen av Östersjön.
Forskningsresorna görs normalt årligen och de ingår i SYKEs havscentrums program för uppföljning av långtidsförändringarna i Östersjöns tillstånd. Forskningen tjänar också Östersjöländernas gemensamma HELCOM-uppföljning.
Fosfat frigörs från botten av sänkorna i huvudbassängen
Syresituationen i Östersjöns huvudbassäng är dålig och halterna av löslig fosfor nära botten är höga. De syrefria och mycket syrefattiga områdena är ungefär lika stora som i fjol. De omfattar djupen i hela Östersjöns huvudbassäng och väster om Gotland. Vattnet i huvudbassängens djup är nu syrefritt från 70–75 meter nedåt. Halterna av löslig fosfor i huvudbassängens sänkor är också högre än tidigare år. I syrefria förhållanden frigörs fosfatfosfor från bottensedimentet och samlas i djupvattnet.
I Bottenhavet och Bottenviken är salthalten huvudsakligen på samma nivå som tidigare år och syresituationen är bra. I djupet på den svenska sidan av Bottenhavet är syrehalten emellertid något lägre än tidigare år. I fråga om halterna av lösliga näringsämnen i Bottenhavet och Bottenviken observerades inga nämnvärda förändringar. Förändringarna i djupen i Östersjöns huvudbassäng påverkade inte situationen i Bottenhavet på grund av trösklarna på havsbotten i Ålands hav.
Även Skärgårdshavets salt- och syrehalt är för det mesta på samma nivå som i fjol. Endast i de södra delarna av Skiftet har syrehalten nära botten sjunkit något, vilket kan bero på den dåliga situationen i huvudbassängen.
Syresituationen i Östersjöns huvudbassäng är dålig. Områdena med syrebrist omfattar djupen i hela Östersjöns huvudbassäng samt väster om Gotland och de tränger långt in i Finska viken. Halterna av löslig fosfor i huvudbassängens djup och i Finska viken är högre än i fjol. © © Data: SYKE och SMHI
Saltskiktningen och näringsämnessituationen i Finska viken är fortfarande exceptionell
Sedan hösten 2016 har syrefattigt gammalt djupvatten med hög salt- och fosforhalt strömmat från Östersjöns huvudbassäng till Finska viken. Djupvattnet har satts i rörelse av saltpulserna som strömmat in i Östersjön. På djupa platser i Finska viken lider havsbotten av syrebrist ända in i havsområdets östligaste delar. Situationen har försämrats jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Vattnet är kraftigt skiktat i hela Finska viken.
De växande områdena med syrebrist syns också vid permanenta mätningsstationerna vid Finska vikens kust. Andelen av mätningsstationerna med syrefritt ytsediment var i år en tredjedel större än för två år sedan. Bottendjur observerades emellertid fortfarande vid två tredjedelar av stationerna. Orsaken till att bottendjur observerades i samma utsträckning som tidigare är huvudsakligen att en invasiv främmande art, den nordamerikanska havsborstmasken (Marenzellaria spp.), en art som tål låga syrehalter, sedan 2008 har blivit mer utbredd på Finska vikens djupa bottnar.
Ytsedimentets och bottendjurssamhällenas tillstånd vid Finska vikens 30 permanenta mätningsstationer. © SYKE
I östra Finska viken ligger salthaltens och temperaturens språngskikt på 20–30 meters djup. Under dem finns det en avsevärd mängd av vatten med högt saltinnehåll och förhöjd fosfathalt. Halterna har stigit ytterligare jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Hur mycket av denna fosfor som hamnar i ytskiktet är av avgörande betydelse med tanke på risken för algblomning nästa sommar. Det i sin tur beror på hur blåsigt det är under resten av hösten och hurudan issituationen blir under den kommande vintern.
I Finska viken var den gångna sommaren inte lika svår som sommaren 2018 med tanke på algblomningen. På basis av klorofyllresultaten som beskriver algmängden är eutrofieringen i havsområdet nu på ungefär samma nivå som för trettio år sedan. Sommarens algmängder i Finska viken minskade i cirka ett decennium från rekordåren i början av 2000-talet, tills trenden vände på nytt 2016. Nu börjar algmängden öka också i östra Finska viken, där näringsbelastningen har minskat mer än någon annanstans i Östersjön under 2000-talet.
Mätningar vid Hovör intensivstation i Vederlax visar att algmängden igen håller på att öka också i östra Finska viken. © © Data: NTM-centralen i Sydöstra Finland och SYKE
De företeelser som ledde till Finska vikens exceptionella saltskiktnings- och näringsämnessituation hänger samman med strömningar styrda av klimatfaktorer och tillståndet i Östersjöns huvudbassäng. Utvecklingen av tillståndet i Östersjöns huvudbassäng har avgörande betydelse för närings-, syre- och algsituationen i Finska viken. Det innebär att det fortsättningsvis är viktigt att minska utsläppen i Östersjöns hela avrinningsområde.
Östersjöns ytvatten har värmts upp med nästan 2 °C sedan 1990 och uppvärmingen beräknas fortsätta ytterligare på grund av klimatförändringen. Detta ökar risken för algblomningar i framtiden. Uppvärmning av vattenmassan och den allt kraftigare skiktningen kan leda till större syrefria bottenområden, vilket i sin tur frigör mer fosfor från bottensedimentet. Dessutom kommer de allt vanligare regnen vintertid att skölja mer näringsämnen ut i havet från avrinningsområdet.
Mera information:
- Finska viken: forskningsprofessor, Arandas expeditionsledare Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 356, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Finska vikens kustövervakning: specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Bottniska viken och Skärgårdshavet: äldre forskare, Arandas expeditionsledare Pekka Kotilainen, Finlands miljöcentral SYKE tfn 0295 251 317, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
- Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 295 251 242 fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Bilder för media: