Östersjöns näringsbelastning fortfarande för stor, risken för blågrönalgblomning större även till följd av klimatuppvärmningen

Pressmeddelande 17-07-2018 kl. 17.37
Blågrönaalger på Östersjön 16.7.2018. Källa: ESA Copernicus Sentinel Data 16.7.2018, processering Finlands miljöcentral
Läget angående blågröna alger 16.7.2018 i satellitbild. Blågröna alger har till följd av vindstilla väder och vindförhållanden packats särskilt till Finlands kustvattenområden. På öppet hav finns också algflak längs hela västra och mellersta Finska viken. Källa: ESA Copernicus Sentinel Data 16.7.2018, processering Finlands miljöcentral

I Finska viken och en del av Skärgårdshavet har det under senaste dagarna förekommit ovanligt omfattande blågrön algblomning. Enligt väderprognosen fortsätter det mycket varma vädret hela veckan och den blågröna algblomningen väntas vara fortsatt kraftig de närmaste dagarna särskilt i de södra havsområdena. I sjöarna har det också förekommit riklig blågrön algblomning.

Algprognosens riskbedömning förverkligades

I början på juni publicerade Finlands miljöcentral en algprognos för havsområden, där det prognosticerades betydlig risk för blågrön algblomning i en stor del av Finska viken. Prognosen har nu förverkligats men i större omfattning än väntat. Det vindstilla och varma vädret har förstärkt bildningen av blågröna algområden.

”Blomningen beror inte i första hand på fosforutsläpp i Finska viken, som under detta årtusende minskat mera än i något annat Östersjöområde. Däremot påverkar det syrefria och väldigt fosforhaltiga djupvattnet i Östersjöns huvudbassäng nu hela Finska vikens läge. Delvis beror situationen på de saltpulser som kom till Östersjön åren 2014 - 2016, som förskjutit gammalt och fosforhaltigt djupvatten från huvudbassängen till Finska viken”, belyser Seppo Knuuttila som är specialforskare vid Finlands miljöcentral orsakerna till fenomenet.

Klimatuppvärmningen leder till långsammare återhämtning i Östersjön

Östersjöns näringsbelastning överstiger fortfarande Östersjöns skyddskommission HELCOMs mål som uppdaterades vid ministermötet år 2013, fastän fosforbelastningen minskat 60 procent och kvävebelastningen 40 procent från 1980-talet närmast tack vare rening av avloppsvatten. Återhämtningen från för stor näringsbelastning som pågått i flera årtionden blir långsammare av syrefri och väldigt fosforhaltig vattenmassa i djupa områden. Dess volym ökade på hösten 2017 enligt forskningsinstitutet SMHI i Sverige till rekordhög nivå. I världens havsområden har volymen på syrefri vattenmassa fyrfaldigats efter år 1950 enligt en artikel som publicerades i vetenskapstidningen Science i januari 2018. De huvudsakliga orsakerna är näringsbelastningen som människan orsakat och klimatuppvärmningen.

”Uppvärmningen i Östersjöområdet ökar risken för blågrön algblomning i framtiden. Vattenmassans allt kraftigare skiktning kan orsaka större syrefria områden, vilket i sin tur accelererar läckaget av fosfor från botten. De allt vanligare regnen vintertid sköljer mera näringsämnen till havet från avrinningsområdet.

Var och en kan påverka sitt eget avtryck i Östersjön

För att nå ett gott läge i Östersjön krävs att klimatuppvärmningen mattas av och dessutom att särskilt den största näringsbelastningen, utsläppen från matproduktion minskas betydligt. Matproduktion orsakar ungefär 60 procent av finländarens genomsnittliga avtryck i Östersjön. I nuläget används ungefär 70 procent av Finlands åkerareal för djurbaserad matproduktion. Det effektivaste sättet att minska sitt eget Östersjöavtryck är att dra ner på sin köttanvändning och i stället äta fisk från Östersjön. Det effektivaste sättet att minska kolavtrycket som mäter mängden växthusutsläpp som orsakar klimatuppvärmning är att minska användningen av energi som produceras med fossila bränslen för mobilitet och boende samt konsumtionen överhuvudtaget.

”Utsläpp från matproduktion och klimatförändringen har ett tydligt samband med övergödningen. Konsumenternas val och politiska åtgärder i hela samhället har en betydande inverkan på den framtida övergödningsutvecklingen. Finland är under de följande två åren ordförande för HELCOM, så nu har vi god möjlighet att främja minskning av utsläpp i alla Östersjöländer”, tror Seppo Knuuttila.

SYKE har följt och informerat om algläget i 20 år

Finlands miljöcentral har informerat om algläget sommartid varje vecka i redan 20 år. Läget började följas och informeras om efter den svåra algsommaren år 1997. Den pågående blågröna algblomningen är årtiondets kraftigaste i Finska viken. Finlands miljöcentral effektiverar informationen så länge algläget pågår. Vi informerar om algläget i meddelanden, en nationell algöversikt på torsdagar samt på sociala medier. Allmänhetens observationer är viktiga för algföljningen och kan sparas i Insjö-havwiki (Järvi-meriwiki).

Länkar

Riksomfattande alguppföljningen

Östersjö-kalkylator

  • Itämeri-laskuri (på finska): Kalkylator visar den näringsämnesbelastning som konsumtionen orsakar i Östersjön

Fotos

Ytterligare information

Östersjöns läge och belastning:

Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE, Tel. 0295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Aktuellt läge för blågröna alger

Havsområden: Forskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE, Tel. 0295 251 353, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Insjöområden: Limnolog Sari Mitikka, Finlands miljöcentral SYKE, Tel. 0295 251 430, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Kommunikation

Kommunikations chef Sirpa Pellinen, Finlands miljöcentral SYKE, Tel. 0295 251 502, fornamn.efternamn@ymparisto.fi


Målgrupp: